Det som varit då i några års tid är plötsligt nu. Berättelsen, verkligheten som Kälda och Knaper rört sig i börjar ta en annan form, framkallar sig till ett tydligare nu. En bok, ett objekt, någonting att ta i. Tror att tiden rör sig med tunna hinnor som låter det bakomvarande vara mer närvarande än vi anar. Hoppas att Kälda och Knapers värld kan förmedla något av genomskinligheten mellan nuet och det förhistoriska dået...
Tittar genom bilderna en extra omgång, förrådsställningen och lilla lavvon behöver mer mark och grästuvor. Känns fint att få hälsa på en stund till med nål och tråd innan fotografen slutligen skall försöka återge.
/ES S/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar